Säl och skarv ger tillsammans stora förluster

Kustfiskarna i Bottenhavet har haft problem med sälar i över 30 år. De negativa konsekvenserna av skarv har kommit senare, även om de inte verkar vara lika stora. Det finns också större geografiska variationer när det gäller skarvens utbredning och skadeverkningar.

Sommaren 2018 arbetade jag med att samla in information i Gävleborg och norra Uppland till en forskningsstudie om hur yrkesfiskare runt Östersjön påverkas av säl och skarv.

Undersökningen gjordes både i områden i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tyskland och Danmark. Västernorrland ingick också i undersökningen. Det är LUKE, ett finskt naturresursinstitut, som stått för analysen och rapportskrivandet.

Lokalt var det Leader Gästrikebygden och Leader Mittland som ansvarade för informationsinhämtandet. De två Leader-områdena för landsbygdsutveckling står ju också bakom projektet Kustfiskare-lyftet, som bekostar den här bloggen.

Nu före jul kom den färdiga rapporten.

”Effekterna av säl och skarv kräver ofta förändringar i hur fiske ska bedrivas och därmed också investeringar, men yrkesfiskarnas möjligheter att göra detta och finna nya vägar har blivit allt mer begränsade. Så som läget är, har det blivit en allt större utmaning att få unga att satsa på yrkesfisket”, fastslås det i rapporten.

I första hand var det yrkesfiskarnas upplevelse av situationen som efterfrågades. De fick själva uppskatta hur säl och skarv påverkar deras verksamhet.

Förutom i några små områden i Estland och Sverige, berättade yrkesfiskarna om hur kåren sedan millennieskiftet blivit mycket mindre.

Medelåldern bland yrkesfiskarna i undersökningen var högst i Estland med 63 år – och lägst i Finland med 53 år. I Sverige låg medelåldern på 57 år.

Inget av länderna visade någon nyrekrytering till yrket. I snitt hade de svarande varit verksamma som yrkesfiskare i runt 30 år.

Alla som deltog i Gävleborg/Norduppland och Västernorrland uppgav att de hade problem med säl. I Västernorrland var det en fjärdedel som också hade problem med skarv, I Gävleborg/Norduppland var andelen något mindre. Tyskarna var den enda grupp som beskrev större problem med skarv än säl.

Generellt för alla områden var att sälproblemen är mer direkta. Sälen förstör redskap och äter upp fångst. Skarven, enligt yrkesfiskarnas åsikt, minskar bestånden, vilket leder till mindre fångster, och påverkar fiskens beteende.

I snitt beräknade fiskarna i Västernorrland att sälen varje år kostade dem över 200 000 kronor. I Gävleborg/Norduppland låg de uppskattade förlusterna på runt 100 000 kronor. När det gäller skarven uppskattade yrkesfiskarna i de båda områdena sina förluster till några tiotals tusen kronor.

Höga staplar i diagrammen visar att yrkesfiskarna både i Västernorrland och Gävleborg/Norduppland upplever sälproblemen som mycket allvarliga.

I alla undersökta områden ansåg de svarande att jakt och liknande åtgärder för att minska sälstammen är de viktigaste för att komma till rätta med problemen, men betoningen på jakt var mindre bland de svenska fiskarna än bland kollegorna i de andra länderna.

I andra hand ville de svenska yrkesfiskarna använda skyddsjakt och andra sätt att skrämma bort sälar och skarvar från redskapen. Ungefär lika stort stöd fanns det för ekonomisk kompensation som ett sätt att möta problemen,

Rapporten, som är skriven på engelska, går att läsa här:

http://jukuri.luke.fi/bitstream/handle/10024/544854/luke_luobio_77_2019.pdf?sequence=1&isAllowed=y&fbclid=IwAR2cHrHn1ONAWu_p96PRGRVkDE6Ys_k_5dz9P6nTaV6ECfEaCCRfuQL6CPg

Fotografiet med skarvarna har jag lånat av min vän Roine Karlsson i Roslagen. Under ett par år arbetade vi tillsammans på Norrtelje Tidning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *