Kustfiskarnas historia

På 1930-talet infördes ”Auktorisationen” för att få sälja strömming, vilket ledde till att fiskförsäljningsföreningar bildades. Staten bestämde vilka som skulle få ”Auktorisationen”, eftersom det ofta skett prisdumpning när strömmingen lekte, ”Auktorisationen” upphörde 1966.

För fiskarna var ett medlemskap nödvändigt för att kunna bedriva fiskeverksamhet, föreningarna tillhandahöll is och lådor samt skötte transporterna så att fiskaren kunde fokusera på att fiska.  I varje större hamn fanns även ett fiskelag, som samlade ihop det lokala fisket.

Fiskförsäljningsföreningarna utvecklades med försäljningskontor i varje stad, där det fanns både filémaskin och ismaskin och fiskarnas fisk nådde varje butik. Leveranser till surströmmingsinläggare sköttes också av fiskförsäljningsföreningarna.

På 1970-talet började man slå samman föreningarna och Gävlefisk bildades och sträckte sig från Skellefteå i norr till norra upplandskusten i söder. Gävlefisk upphörde att ta emot strömming på årsbasis 2011.

Fisket var som störst under första världskriget och en så viktig del av livsmedelsförsörjningen att landshövdingen i Gävle uppmanade fiskarna i länet att fiska mera. Efter krigsåren sjönk efterfrågan samtidigt som industrin behövde arbetskraft. 1957 blev även ett nödår för fisket då strömmingen försvann utan någon rimlig förklaring, staten betalade då ut 100 kronor till varje fiskare i krisstöd. Strömmingen kom tillbaka året efter.  Föreningarna och länsstyrelserna jobbade för att fisket skulle utvecklas genom att införa trålning och 1964 fanns cirka tolv trålare i Gävleborgs län.

1976 kom en hel hop östtyska trålare till Bottenhavet, med sig hade de ett moderfartyg. Fisket pågick intensivt under höst och vinter, efter det blev strömmingsbeståndet så utarmat att de flesta trålarna flyttade till Östersjön. År 1982 var fisket tillbaka och fina och fångster gjordes fram till 1999 då strömmingen började minska i storlek, vilket sker än i dag.

Många av våra medlemmar har på grund av att föreningarna upphört blivit tvungna att hitta egna kanaler för att sälja fångsterna eller vidareförädla dem.